Här kommer vi att fylla på med texter om olika jultraditioner:

Julgranen

Troligen hade familjen Thomander julgran i sitt hem i Lund , men vi vet faktiskt inte med säkerhet. Vi vet däremot att det fanns andra familjer i Lund som hade julgran i mitten av 1800-talet.
 

Traditionen med den klädda, ljusprydda inomhusgranen kommer från Tyskland och den första kända klädda granen i Sverige är från 1741 och fanns på herrgården Stora Sundby i Södermanland.
 

I slutet av 1800-talet blir julgranen allmän. Från godsen, prästgårdarna och skollärarboställen sprider den sig i bygderna. Var stugan trång placerades granen på bordet eller hängdes i taket. Även i förmögna familjer förekom det att man hade en gran stående på bordet. Det var speciellt vanligt i julgranens hemland Tyskland. Det är även därifrån de första julgransprydnaderna och julklapparna, som mekaniska leksaker och dockor, kommer. När julgranen väl slagit igenom vid 1800-talets slut framkom den i en mängd varianter. Till en början pryddes julgranen med mycket enkla dekorationer, oftast ätliga prydnader som äpplen, russin, nötter och pepparkaksfigurer. Ibland placerades också små vaxljus på grenarna.
 

Så småningom, mot slutet av 1800-talet, hängdes gärna marknadskarameller i de större granarna och hemtillverkade girlanger av silkespapper nådde från toppen till nedersta grenen. Hade man råd köpte man glittergirlanger och flaggor, både svenska och utländska. En fattig familj däremot kanske bara hade råd med små papperstussar av brunt omslagspapper.

Julklappen

Förr iakttogs en högre grad av hemlighetsfullhet. På julaftonsmorgonen hörde man en knackning ("klappning", därav ordet julklapp) på sin dörr eller på sitt fönster, och omedelbart därefter inkastades ett väl inlindat paket. Det finns även en teori om att man gav varandra en skämtsam smäll/klapp.

Seden att ge bort julklappar började som ett skämt, en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar smög omkring på julaftonen och knackade på i stugorna. När någon öppnade kastade ungdomarna in en skämtgåva, som kunde bestå av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan hade de ofta fäst en lapp med en vers som förklarade varför mottagaren förärats den fina presenten. Dessa verser är föregångare till våra dagars julklappsrim. Det var viktigt att inte bli tagen på bar gärning under julklappsutdelandet, eftersom verserna kunde vara ganska så elaka och grovkorniga. På en del platser delades julklapparna ut av en julbock, men han och hans uppgifter har sedan slutet av 1800-talet övertagits av jultomten.

Mandelgåva

Mandelgåva är en present som delas ut i samband med ätandet av risgrynsgröt med mandel på julen. Det är en dansk tradition som förutom i Danmark förekommer i Skåne, Norge och på Island. I resten av Sverige samt i Finland talar man oftare om att den som får mandeln kommer att bli gift följande år.

Vid tillagning av risgrynsgröt rör man ner en skalad sötmandel. Den som vid servering får mandeln erhåller mandelgåvan, bestående av exempelvis godis eller en leksak.

I slutet av 1800-talet förekom det även att man rörde ned en bittermandel i gröten. Den som fick bittermandeln skulle, i motsats till sötmandeln, inte bli gift under det närmaste året. Under den tiden avsåg mandelseden främst de ogifta flickorna. Om samtliga husets flickor var gifta, kunde de istället få en mandelgåva.

Visste du att...

...granen håller sig bättre om  du ser till att den är färsk när  du köper den. Gör sedan en ny snittyta och ge granen mycket vatten. Vänj den långsamt vid en högre temperatur. Helst ska den stå svalt innan den får komma in i vanlig rumstemperatur. Men självklart börjar den så småningom ändå att barra, i längden kan den inte överleva utan sitt rotsystem.

...Konstnären Jenny Nyström (1854-1946) har kallats den svenska jultomtens andliga skapare. Den förste tomten hade tydliga drag av Jennys egen pappa. I fortsättningen skulle det bli massor av tomtar för Jennys del.
De första julkorten tryckta i Sverige kom 1890. Jenny Nyström var den största julkortskonstnärerna. Hon målade 600 jul- och nyårskort under sitt liv.